Råttor...
När jag har berättat det så ryser de som jag berättar för. Det är inga njutningsrysningar de gör. Jag ryser vid bara tanken på råttan.
Det var på cykelvägen vid Fiskartorget som jag körde på råttan. Idag skriver sydsvenskan om råttor just där. I artikeln får jag också upplysningen att det finns ett speciellt ställe där det går att rapportera råttor, något slags råttornas Efterlyst.
I vilket fall så rekommenderar de filmen om råttor för att få mer kunskap om råttor. Jag hänvisar till Aggemans råttfilmskommentar. Jag avstår från att se den. Mina råttfantasier är tillräckligt bra ändå.
Uppdaterat 071110: Nu är råttbuskarna nerklippta och inhägnade. Jag har inte sett fler råttor, men jag tänker på dem varje gång jag cyklar förbi.l
Oj, så du cyklade på en råtta! Läskigt bara det - och att du dessutom fick upp den på benet var ju något att ryyysa över länge! Huuu!
Hur gick det för den påkörda stackaren, då? Och hur stora är råttorna? Jag har ibland sett råttor stora som katter, minst, och de är ju inte att leka med. Men de små tycker jag är rätt söta.
Att bara cykla över ett djur och dessutom bli attakerad, den tanken ger mig ett enormt obehag. En råtta dessutom!
Leo fångade en råtta och la den utanför dörren, på den tiden jag bodde i hus.
Bara det var motbjudande!
Många kallar möss för råttor, då har de inte sett råttor ;)
Sedan undrar jag liksom Eva-Lena om storlek osv.
Eva-Lena: Råttan skrek när jag körde på den, sedan hoppade den upp på mig. Den sprang iväg sedan. Kanske borde jag sökt upp den för att kolla hur det gick? Det pågår försök att få bort dem därifrån.
Åsa: Som en liten kanin ungefär. Färgen var mörk.
Jag gillar dem inte!
Förstår att det kändes obehagligt och ger rysningar. Jag tänkte först stackars råtta men också stackars Åsa.
Tur att det inte var en ghanesisk råtta för dom är stora dom och hade nog ställt till en hel del skada också.
Ha en fin söndag därnere. Här skall vi ha det och vädret är fint, lite kallt men snö på marken även om vägarna är mer eller mindre bara.
//Carina
Men usch! Jag varken gillar eller ogillar råttor men inte skulle jag vilja vara med om samma sak som du. Huuuh, ryser bara jag läser om det!
Stor som en kanin...burr, som sagt. Jag hoppas att ditt ben klarade sig utan blessyrer.
Carina:
De här råttorna ställer också till skada, men nu behandlas de med gift, de är tydligen resistenta mot vanligt råttgift.
Lena Mk: Ja, den bara gled med sina klor på mina strumpor. Så det var en snäll råtta som inte bet mig.
Liten kanin! Jag ryser. Tur den inte bet dig. Hur har det gått med råttsaneringen?
Varför är ni så rädda för dessa bedårande djur?
förra vintern bodde jag i en kolonistuga utan värme och vatten i centrala köpenhamn där man kunde höra råttorna gnaga sig igenom husväggen in i skafferiet om nätterna...det var kallt det var rått och allt var missär men droppen var när jag en natt vaknade av en kall råttnos mot min nästipp med snor på...
Lars Anders Johansson: Jag är inte rädd för dem, men jag gillar dem inte. Jag gillar inte närkontakt med fåglar heller.
Ronnie: Usch. Men du och råttan kunde kanske blivit vänner.
Åsa: Det är fortfarande giftvarningsskyltar där. Jag har inte sett fler råttor.
Någon som har bra tips för att bli av med råttor? Jag tar någon då och då, men dom är smarta och undviker fällorna. Gift funkar bara till en viss gräns.
Robert