Åsas anteckningar

Har precis läst ut en pocketbok, Tackar som frågar av Jennie Dielemans.  Handlar om några människor i en förort till Stockholm. Lättläst, stundtals rolig, stundtals lite tjatig. Vardagsliv helt enkelt.

Boken tar som alla böcker slut. Inga avslut när det gäller relationer, planer för framtiden, teknikproblemen osv. Ungefär som det är i vardagen, det bara går vidare.

I varje fall så på sista sidan står det. Vad hände sen? Läs mer på www.tackarsomfragar.se.  Först upplevde jag det som lite negativt. Jag har köpt en pappersbok, då vill jag att boken är slut när jag slår igen pärmarna. Sedan blev jag lite nyfiken, inte på hur det gick, men på hur sidan var, om den uppdaterades. Det gjorde den.  Åtminstone två av romanfigurernas bloggar var uppdaterade 2007. Uppdateringsintervallen är väl inget att skryta om  i jämförelse med andra bloggar, men för att vara en hemsida för en bok som kom ut 2006 tycker jag det är ok.

Jag har tidigare läst en chic-lit bok. Där var det tydligen också fortsättning på nätet, jag kollade aldrig.


På något sätt gillar jag idén, att spinna vidare på romanfigurernas liv. Det är ju ett fritt val att gå in på sidan om man vill. Jag tror det passar en viss sorts böcker bra, lite såpastilen kanske. 

En bok som jag nyligen läst och tyckte mycket om, Boken om Blanche och Marie av Per Olov Enqusit, där tror jag hela bokupplevelsen blivit förstörd om jag läst  Blanche och Maries påhittade bloggar på nätet.