Internetkarriär-personlig betraktelse
Infontology skriver två blogginlägg Var är "samhället"? och Var är "samhället"2? Två intressanta inlägg som bland annat handlar om hur mycket vi behöver nätet. Till att umgås, till att jobba, göra läxor osv.
Jag upplever själv att jag går baklänges när det gäller nätet. Från de första årens stora entusiasm. Tänk att våga debattera på ett forum, ett forum till på köpet med en rätt tuff jargong. Mitt första svar på ett inlägg handlade om dödsstraffets vara eller inte vara, min åsikt var ett definitivt nej. Så där har nätet inte påverkat mig till något annat.. På det forumet tror jag att jag lärde mig nätets viktigaste regel, ta inte det som skrivs personligt, ta inte allt så hårt. Fundera vad som skrivs. Ta åt dig det som är viktigt för mig och strunta i det andra. En viktig lärdom. Vilka oerhört positiva kontakter jag fick via ICQ. Jag kallade mig Cleopatra först. Det ledde associationer till både det ena och det andra. Intensiva utvecklande kontakter, längtan efter gula brev som blinkade i hörnet. Jag har aldrig varit någon chattare, de kontakter jag hade där var mer än två ord åt gången, definitivt mer än en smiley. Flera av dem träffade jag. Några blev det bara en gång med. Några blev det mer med. Någon har jag kontakt med idag.
Sedan kom åren när nätet var en naturlig del. Skaffade hemsida.. Väldigt amatörmässig i Front Page. Läste dagböcker och tidningar. Eva-Lena var den som genom Rullen inspirerade mig till att skriva mina egna anteckningar.För rätt så exakt två år sedan blev mina anteckningar en blogg istället. Jag skriver samma saker här som jag gjorde i mina anteckningar på hemsidan.
Sedan något år är internetanvändandet mer en vana, emellanåt kanske till och med en dålig vana. Ungefär,som att bita på naglarna ungefär. Det skadar varken nagelbitaren eller omgivningen, men det tillför inte så mycket heller. Ungefär som att läsa dagstidningen. Inget jag skulle säga vara dagens höjdpunkt, men inget negativt heller. En vana helt enkelt.
Sedan flera år tillbaka är jag inte sökbar på ICQ. Senaste året har jag bara haft kontakt med en person där. En person jag inte vill förlora kontakten med, en person jag aldrig träffat IRL, men som blivit ett bra bollplank, både när det gäller roliga och mer tråkiga saker.
Idag då. Ja, nu kommer min bakåtkarriär. Sedan rätt lång tid tillbaka har jag inte haft internet hemma. Bredbandsbolaget funkade uselt, så jag sa upp det abonnemanget. Först försökte jag med Telia. Telia svarade efter en vecka med helt oläsliga mail. Struntade då i Telia också. Surfade på internetcaféer, vilket jag trivdes bra med, bestämde mig för hur länge jag skulle sitta och gjorde det. Bloggandet gick hur lätt som helst.. Sedan fick jag tips från Aggeman, att jag kunde surfa på modem via Telia. Jag köpte ett modem, surfade på modem och fick en smärre chock när telefonräkningen kom. Telefonchock är kanske en bra rubrik? Är det så många timmar jag sitter på nätet??? Jag hade kunnat göra så mycket annat den tiden.
Sedan kraschade hårddisken. Min dator var cirka 5 år gammal. Övervägandet var, köpa hårddisk eller ny dator. Det blev en ny dator. Så nu sitter jag med en ny, bra bärbar dator och vet för första gången inte vad jag ska göra på nätet. Jag kopplar upp av gammal vana. Kollar det jag brukar göra, vet ungefär vad jag kommer att få läsa. Jodå det är kul fortfarande ibland, men det är förutsägbart på något sätt.
Jag har sedan flera veckor modem och instruktioner från Telia för att installera deras bredband/ADSL eller vad det nu är. Men.... jag surfar fortfarande på modem från Telia, intresset är inte tillräckligt stort för snabbare uppkoppling att jag lagt min energi på att fixa det.
ICQ då? Ja, min enda kontakt där är viktig för mig, så det är ett skäl till mig att skaffa bredband, så det finns möjlighet att parera våra tider.
De sociala kontakter jag har på nätet är viktiga för mig. De som jag träffat utanför nätet har med något enstaka undantag, varit positiva kontakter. De flesta har jag bara träffat en eller ett fåtal gånger, men ändå har det gett något.
För min egen del är internet ett sätt att knyta kontakter på. Däremot inte ett sätt att underhålla dem.
MSN har jag provat, men liksom ICQ så är de här on-linebaserade kontaktsätten inget sätt som passar mig. Jag föredrar långsammare mail eller meddelandekontakter. Senaste veckorna har jag nästan varit i konflikt med en god vän som anser att MSN tllhör ett av de bättre sätten att hålla kontakt. Jag har efter att ha funderat på det kommit fram till att min ståndpunkt är rätt så fast, det passar inte mig.
Jag jobbar när jag är på jobbet, jag tycker inte spel är så intressant. Det jag främst gjort under mina år på nätet är att läsa, söka information, det gör jag nu också. Det kanske räcker med modem för mig?
Men jag börjar mer och mer förstå t ex mina arbetskamrater som inte fattade vad jag gjorde på nätet i snitt 90 -120 minuter per dag. Idag förstår inte jag heller det.
Det var mina associationer till Infontologys bloggposter. Var finns samhället? Både på nätet och definitivt utanför är mitt svar.
Jag upplever själv att jag går baklänges när det gäller nätet. Från de första årens stora entusiasm. Tänk att våga debattera på ett forum, ett forum till på köpet med en rätt tuff jargong. Mitt första svar på ett inlägg handlade om dödsstraffets vara eller inte vara, min åsikt var ett definitivt nej. Så där har nätet inte påverkat mig till något annat.. På det forumet tror jag att jag lärde mig nätets viktigaste regel, ta inte det som skrivs personligt, ta inte allt så hårt. Fundera vad som skrivs. Ta åt dig det som är viktigt för mig och strunta i det andra. En viktig lärdom. Vilka oerhört positiva kontakter jag fick via ICQ. Jag kallade mig Cleopatra först. Det ledde associationer till både det ena och det andra. Intensiva utvecklande kontakter, längtan efter gula brev som blinkade i hörnet. Jag har aldrig varit någon chattare, de kontakter jag hade där var mer än två ord åt gången, definitivt mer än en smiley. Flera av dem träffade jag. Några blev det bara en gång med. Några blev det mer med. Någon har jag kontakt med idag.
Sedan kom åren när nätet var en naturlig del. Skaffade hemsida.. Väldigt amatörmässig i Front Page. Läste dagböcker och tidningar. Eva-Lena var den som genom Rullen inspirerade mig till att skriva mina egna anteckningar.För rätt så exakt två år sedan blev mina anteckningar en blogg istället. Jag skriver samma saker här som jag gjorde i mina anteckningar på hemsidan.
Sedan något år är internetanvändandet mer en vana, emellanåt kanske till och med en dålig vana. Ungefär,som att bita på naglarna ungefär. Det skadar varken nagelbitaren eller omgivningen, men det tillför inte så mycket heller. Ungefär som att läsa dagstidningen. Inget jag skulle säga vara dagens höjdpunkt, men inget negativt heller. En vana helt enkelt.
Sedan flera år tillbaka är jag inte sökbar på ICQ. Senaste året har jag bara haft kontakt med en person där. En person jag inte vill förlora kontakten med, en person jag aldrig träffat IRL, men som blivit ett bra bollplank, både när det gäller roliga och mer tråkiga saker.
Idag då. Ja, nu kommer min bakåtkarriär. Sedan rätt lång tid tillbaka har jag inte haft internet hemma. Bredbandsbolaget funkade uselt, så jag sa upp det abonnemanget. Först försökte jag med Telia. Telia svarade efter en vecka med helt oläsliga mail. Struntade då i Telia också. Surfade på internetcaféer, vilket jag trivdes bra med, bestämde mig för hur länge jag skulle sitta och gjorde det. Bloggandet gick hur lätt som helst.. Sedan fick jag tips från Aggeman, att jag kunde surfa på modem via Telia. Jag köpte ett modem, surfade på modem och fick en smärre chock när telefonräkningen kom. Telefonchock är kanske en bra rubrik? Är det så många timmar jag sitter på nätet??? Jag hade kunnat göra så mycket annat den tiden.
Sedan kraschade hårddisken. Min dator var cirka 5 år gammal. Övervägandet var, köpa hårddisk eller ny dator. Det blev en ny dator. Så nu sitter jag med en ny, bra bärbar dator och vet för första gången inte vad jag ska göra på nätet. Jag kopplar upp av gammal vana. Kollar det jag brukar göra, vet ungefär vad jag kommer att få läsa. Jodå det är kul fortfarande ibland, men det är förutsägbart på något sätt.
Jag har sedan flera veckor modem och instruktioner från Telia för att installera deras bredband/ADSL eller vad det nu är. Men.... jag surfar fortfarande på modem från Telia, intresset är inte tillräckligt stort för snabbare uppkoppling att jag lagt min energi på att fixa det.
ICQ då? Ja, min enda kontakt där är viktig för mig, så det är ett skäl till mig att skaffa bredband, så det finns möjlighet att parera våra tider.
De sociala kontakter jag har på nätet är viktiga för mig. De som jag träffat utanför nätet har med något enstaka undantag, varit positiva kontakter. De flesta har jag bara träffat en eller ett fåtal gånger, men ändå har det gett något.
För min egen del är internet ett sätt att knyta kontakter på. Däremot inte ett sätt att underhålla dem.
MSN har jag provat, men liksom ICQ så är de här on-linebaserade kontaktsätten inget sätt som passar mig. Jag föredrar långsammare mail eller meddelandekontakter. Senaste veckorna har jag nästan varit i konflikt med en god vän som anser att MSN tllhör ett av de bättre sätten att hålla kontakt. Jag har efter att ha funderat på det kommit fram till att min ståndpunkt är rätt så fast, det passar inte mig.
Jag jobbar när jag är på jobbet, jag tycker inte spel är så intressant. Det jag främst gjort under mina år på nätet är att läsa, söka information, det gör jag nu också. Det kanske räcker med modem för mig?
Men jag börjar mer och mer förstå t ex mina arbetskamrater som inte fattade vad jag gjorde på nätet i snitt 90 -120 minuter per dag. Idag förstår inte jag heller det.
Det var mina associationer till Infontologys bloggposter. Var finns samhället? Både på nätet och definitivt utanför är mitt svar.
Kommentarer: