Den svarta boken av Orhan Pamuk
Den svarta boken är enligt baksidestexten Orhan Pamuks stora genombrott utanför hemlandet.
Oftast kan jag förstå varför en bok blir ett genombrott, även om jag inte själv gillar den. Den här boken kan jag inte alls förstå hur den kunde bli ett genombrott. Kan bero på att jag är en vanlig läsare. Att den anses som stor av kritiker och litteraturvetare kan jag förstå, men det är inte det perspektivet jag har.
Inledningen fick mig att fastna, roligt skrivet. Flyt i det som skrevs. Resminnen från Istanbul väcktes till liv. Mannen som gjorde de fina skyltdockorna som ingen ville använda. Affärsinnehavaren som tog hem allt köparna önskade till sin affär. De första 80-100 sidorna var boken fängslande.
Sedan vände det.
Efter de inledande sidorna var valet mellan att fortsätta läsa boken och att välja att använda dammsugaren lätt. Dammsugaren var ett självklart val, mer uppiggande och stimulerande än boken. Boken var tjatig, detaljerad. För att få ihop meningar med så många kommatecken och liknelser fick jag läsa om dem fler gånger för att få ihop att det skulle vara en punkt på slutet. Människor går in i varandra, ut i varandra. Invävning av andra kända författare.
Läsningen blev ingen utmaning, utan mer att sluka ord.
Vi diskuterade den i bokcirkeln igår kväll. För första gången under de 5,5 åren vi hållt på så hade en majoritet inte läst ut boken. Av de som gjort det var det en som var någorlunda positiv. Han hade inte sett det som nöjesläsning, utan mer som ett arbete som han skulle ta sig igenom. Jag tror det är rätt inställning. Boken ska vara någon slags läxa, jobb för att få behållning av den. Att avsätta en timmes tid varje dag till att läsa den, då tror jag också att den kan ge den största behållningen.
Jag totalsågar inte boken. Den har sina poänger. Kanske är det de två sista raderna i boken som sammanfattar boken. Jag ska inte skriva dem här, men det handlar om litteratur. Jag tolkar som om det här inte är en bok, vilken som helst. Det är det inte heller. Det är litteratur, för litteraturens egen skull.
Jag rekommenderar inte boken. Läsningen var inte värd tiden som jag la ner på den.
Bokens nummer är 9113017160
Oftast kan jag förstå varför en bok blir ett genombrott, även om jag inte själv gillar den. Den här boken kan jag inte alls förstå hur den kunde bli ett genombrott. Kan bero på att jag är en vanlig läsare. Att den anses som stor av kritiker och litteraturvetare kan jag förstå, men det är inte det perspektivet jag har.
Inledningen fick mig att fastna, roligt skrivet. Flyt i det som skrevs. Resminnen från Istanbul väcktes till liv. Mannen som gjorde de fina skyltdockorna som ingen ville använda. Affärsinnehavaren som tog hem allt köparna önskade till sin affär. De första 80-100 sidorna var boken fängslande.
Sedan vände det.
Efter de inledande sidorna var valet mellan att fortsätta läsa boken och att välja att använda dammsugaren lätt. Dammsugaren var ett självklart val, mer uppiggande och stimulerande än boken. Boken var tjatig, detaljerad. För att få ihop meningar med så många kommatecken och liknelser fick jag läsa om dem fler gånger för att få ihop att det skulle vara en punkt på slutet. Människor går in i varandra, ut i varandra. Invävning av andra kända författare.
Läsningen blev ingen utmaning, utan mer att sluka ord.
Vi diskuterade den i bokcirkeln igår kväll. För första gången under de 5,5 åren vi hållt på så hade en majoritet inte läst ut boken. Av de som gjort det var det en som var någorlunda positiv. Han hade inte sett det som nöjesläsning, utan mer som ett arbete som han skulle ta sig igenom. Jag tror det är rätt inställning. Boken ska vara någon slags läxa, jobb för att få behållning av den. Att avsätta en timmes tid varje dag till att läsa den, då tror jag också att den kan ge den största behållningen.
Jag totalsågar inte boken. Den har sina poänger. Kanske är det de två sista raderna i boken som sammanfattar boken. Jag ska inte skriva dem här, men det handlar om litteratur. Jag tolkar som om det här inte är en bok, vilken som helst. Det är det inte heller. Det är litteratur, för litteraturens egen skull.
Jag rekommenderar inte boken. Läsningen var inte värd tiden som jag la ner på den.
Bokens nummer är 9113017160
Kommentarer:
Postat av: Jack
Själv älskade jag Den svarta boken. Längtar efter att få läsa mer av Pamuk.