Hur kan du bo där du bor?
Den frågan får jag rätt så ofta. Av de som inte bor här och normalt knappast har satt sin fot här.
Men jag bor alldeles utmärkt här. Det finns pizzeria, livsmedelsbutiker, restauranger, överskottslager, bra bussförbindelser osv. Det går kanonbra att bo här.
Sedan finns det tidningsrubriker, polispådrag och andra händelser också. Pistolbeväpnad 15-åring jagas på Sofielund i Malmö.
Det har hänt här i mitt kvarter ikväll när jag pratat i telefonen. Sevedsplan räknas, enligt viss statistik i varje fall , som ett av Sveriges mest kriminella områden. Men märker jag av det? Jag kan periodvis uppleva att det finns en laddning, en stökighet som jag tror inte finns i de flesta andra områden. Annars läser jag vad som händer i tidningen.
Och det är tidningsskriverierna som de flesta bildar sin uppfattning av, om de nu inte har en kompis till en kompis som känner någon som någon gång varit på xx-gatan och då såg..........
Spännande kan det bli ibland!
Men jag bor alldeles utmärkt här. Det finns pizzeria, livsmedelsbutiker, restauranger, överskottslager, bra bussförbindelser osv. Det går kanonbra att bo här.
Sedan finns det tidningsrubriker, polispådrag och andra händelser också. Pistolbeväpnad 15-åring jagas på Sofielund i Malmö.
Det har hänt här i mitt kvarter ikväll när jag pratat i telefonen. Sevedsplan räknas, enligt viss statistik i varje fall , som ett av Sveriges mest kriminella områden. Men märker jag av det? Jag kan periodvis uppleva att det finns en laddning, en stökighet som jag tror inte finns i de flesta andra områden. Annars läser jag vad som händer i tidningen.
Och det är tidningsskriverierna som de flesta bildar sin uppfattning av, om de nu inte har en kompis till en kompis som känner någon som någon gång varit på xx-gatan och då såg..........
Spännande kan det bli ibland!
Blogg från bokmässan
Sydsvenskan bloggar från bokmässan. Inget speciellt konstigt med det. Det något unika för att vara en medieblogg är att det går att kommentera. Kul att läsa lite från bokmässan är det också.
Schmut har redan skrivit om Sdsvenskans bloggande.
Schmut har redan skrivit om Sdsvenskans bloggande.
Feminism - personlig betraktelse
Jag är inte helt obekant med olika teoretiska inriktningar, undersökningar osv. Men jag är ingen teoretisk akademiker. Jag tycker det är intressant att lyssna på de som kan sina saker, däremot har jag ofta svårt att ta till mig och omvandla teoretiska resonemang inom ett område där jag själv inte har läst motsvarande litteratur, är mycket påläst eller delar synsättet. Min egen analys av det är att jag behöver tid att tränga in i ämnen, egen tid att fundera, samt slutligen att jag ofta inte hittar något i det vardagliga praktiska livet som jag kan hänga upp teorin på. Det gäller områden där jag har ett allmänt intresse, där jag har ett mer specialkunnande, är mer påläst,t ex inom jobbrelaterade områden, där har jag lättare att hänga med. Jag tror akademiprat, högre teoriprat mest drar till sig de som redan är inne på området och delar uppfattningarna.
Människor som skriker ut sitt budskap har jag skrivit om tidigare. De får mig att ta ett steg tillbaka. Fast de ofta är pålästa, brinner för sitt ämne och är angelägna om att nå ut så får de i varje fall mig att dra mig tillbaka. Även här tror jag att de som skriker främst påverkar likasinnade, de som redan delar budskapet.
Eftersom jag anser mig vara någorlunda öppen och påverkbar så tränger det väl ändå in en hel del av både akademikerprat och skrikande i mig, det är troligen där jag ändå får material till att testa min egen inställning inom olika områden.
Vad har då ovanstående med feminism att göra? Egentligen ingenting, mer än att det är ett område som jag kan se båda ovanstående exemplen i. Jag är enligt mig själv rätt intresserad av området, dras till åtminstone lättare teoretiska skrifter och prat och anser mig vara medveten om problemen som finns.
Jag är ingen akademiker inom området och kommer aldrig att bli det heller. Inte heller är jag någon skrikare, vare sig skriftligt eller muntligt inom området.
Om jag skulle få frågan om jag är feminist, hade jag svarat ja. De flesta som jag träffar och som känner mig skulle nog också tveklöst beskriva mig som feminist. Ändå anser jag att jag egentligen struntar i själva feminismen som sådan. Det finns det som är fel - det ska bekämpas. Spelar det sedan någon roll om det är män eller kvinnor som är förtryckta, är förtryckare? För mig gör det egentligen inte det.
Jag är medveten om att teorierna behövs för att göra problem synliga, att skrikarna behövs för att få uppmärksamhet. De fyller sin funktion.
Ändå är kärnfrågan för mig att handla, att göra något konkret. Och hur gör jag då det? Jag är den första att erkänna att jag inte gör speciellt mycket. Jag säger emot emellanåt när jag tycker åsikter bygger på okunnighet, långtgående generaliseringar osv. Jag försöker att vara uppmuntrande till kvinnor som söker sig vidare, som söker stöd i t ex karriärfrågor, men bara till de som jag tror på. Skulle gjort samma sak med en man som jag ansåg passade. Jag försöker att själv leva efter hur jag tycker det ska vara. Nu har jag ingen familj, så något aktivt jämställdhetsarbete bedriver jag inte i mitt hem. Men jag berättar om hur jag lever, att det finns alternativ till att leva med en familj osv. Det är också en del av feminism. För mig, säkert inte för alla andra.
För mig anser jag att det de flesta kan göra är att leva i sin vardag som man anser att man vill att världen ska vara. Uppmuntra det som man tycker är bra och bekämpa det som är dåligt. Vara meveten om själv hur man lever. Allt från vem som gör hushållsarbetet hemma, till medberoende, skyddande av skadligt beteende osv.
Jag vet att det är en lång väg att gå till jämställdhet, jämlikhet mellan könen. Min roll anser jag är att leva som jag själv tycker är rätt. Att vara öppen, lyssna, ompröva. Som med allting annat.
Ytligt? Javisst. Men det är min personlighet jag speglar.
Människor som skriker ut sitt budskap har jag skrivit om tidigare. De får mig att ta ett steg tillbaka. Fast de ofta är pålästa, brinner för sitt ämne och är angelägna om att nå ut så får de i varje fall mig att dra mig tillbaka. Även här tror jag att de som skriker främst påverkar likasinnade, de som redan delar budskapet.
Eftersom jag anser mig vara någorlunda öppen och påverkbar så tränger det väl ändå in en hel del av både akademikerprat och skrikande i mig, det är troligen där jag ändå får material till att testa min egen inställning inom olika områden.
Vad har då ovanstående med feminism att göra? Egentligen ingenting, mer än att det är ett område som jag kan se båda ovanstående exemplen i. Jag är enligt mig själv rätt intresserad av området, dras till åtminstone lättare teoretiska skrifter och prat och anser mig vara medveten om problemen som finns.
Jag är ingen akademiker inom området och kommer aldrig att bli det heller. Inte heller är jag någon skrikare, vare sig skriftligt eller muntligt inom området.
Om jag skulle få frågan om jag är feminist, hade jag svarat ja. De flesta som jag träffar och som känner mig skulle nog också tveklöst beskriva mig som feminist. Ändå anser jag att jag egentligen struntar i själva feminismen som sådan. Det finns det som är fel - det ska bekämpas. Spelar det sedan någon roll om det är män eller kvinnor som är förtryckta, är förtryckare? För mig gör det egentligen inte det.
Jag är medveten om att teorierna behövs för att göra problem synliga, att skrikarna behövs för att få uppmärksamhet. De fyller sin funktion.
Ändå är kärnfrågan för mig att handla, att göra något konkret. Och hur gör jag då det? Jag är den första att erkänna att jag inte gör speciellt mycket. Jag säger emot emellanåt när jag tycker åsikter bygger på okunnighet, långtgående generaliseringar osv. Jag försöker att vara uppmuntrande till kvinnor som söker sig vidare, som söker stöd i t ex karriärfrågor, men bara till de som jag tror på. Skulle gjort samma sak med en man som jag ansåg passade. Jag försöker att själv leva efter hur jag tycker det ska vara. Nu har jag ingen familj, så något aktivt jämställdhetsarbete bedriver jag inte i mitt hem. Men jag berättar om hur jag lever, att det finns alternativ till att leva med en familj osv. Det är också en del av feminism. För mig, säkert inte för alla andra.
För mig anser jag att det de flesta kan göra är att leva i sin vardag som man anser att man vill att världen ska vara. Uppmuntra det som man tycker är bra och bekämpa det som är dåligt. Vara meveten om själv hur man lever. Allt från vem som gör hushållsarbetet hemma, till medberoende, skyddande av skadligt beteende osv.
Jag vet att det är en lång väg att gå till jämställdhet, jämlikhet mellan könen. Min roll anser jag är att leva som jag själv tycker är rätt. Att vara öppen, lyssna, ompröva. Som med allting annat.
Ytligt? Javisst. Men det är min personlighet jag speglar.
Hjälpförsök...
Här är en målande berättelse ur en brandmans verklighet. När en stor samling människor försöker hjälpa till vid en brand och det blir kaotiskt.
Jag kan riktigt se en mamma stå och hålla ut sin baby uppe på en balkong och hundratals människor står nedanför och många skriker åt henne. Räddningspersonalen vet inte om de skriker att hon ska släppa barnet eller hålla fast vid det.
För mig så är det i det mest som en dramatisk filmscen. Ännu mer dramatiskt blir det när det är så viktigt att mamman skyler sitt hår under räddningen. Prioriteringar är ibland svåra att förstå.
Jag kan riktigt se en mamma stå och hålla ut sin baby uppe på en balkong och hundratals människor står nedanför och många skriker åt henne. Räddningspersonalen vet inte om de skriker att hon ska släppa barnet eller hålla fast vid det.
För mig så är det i det mest som en dramatisk filmscen. Ännu mer dramatiskt blir det när det är så viktigt att mamman skyler sitt hår under räddningen. Prioriteringar är ibland svåra att förstå.
Klyschor eller verklighet?
Det finns två uttryck som jag tycker är intressanta. Klart det finns fler, men just nu är det två jag tänker spåna om här. Först "rak och ärlig" och sedan "Behandla andra som du själv vill bli behandlad".
Det första är "rak och ärlig". Generaliserat så anser många att politiker i allmänhet inte är raka och ärliga. Är de inte det? Med de förutsättningar de har. Alltså att de inte representerar bara sig själva utan främst ett parti. Att de är med i just det partiet för att de sympatiserar med vissa frågar, men andra tänker de egentligen tvärtemot men det kan de inte avslöja. Löntagare som t ex jobbar som försäljare på ett tobakstillverkande företag och samtidigt vill bekämpa det som han/hon säljer är egentligen inte heller ärlig.
Däremot skrivs det ofta i beskrivningar många gör av sig själva. Alltså att beskrivningen av sig själv som rak och ärlig. När jag läser det blir jag lite avvaktande mot den personen som beskriver sig så. . Hur ärlig och rak går det t ex att vara i det som skrivs i en blogg? Jag anser att det går att vara rak och ärlig, men det är så mycket som utlämnas och som fylls ut av läsarens tankar om hur personen är. Emellanåt blir det också rätt känsloladdat, negativt eller positivt, fast det mesta om personen egentligen är okänt. Är det då rakt och ärligt av läsaren att bygga upp en bild av en person man inte känner? Att demonisera eller idiolisera personen utifrån vad som kommer fram om den?
Nästa uttryck är "Behandla andra som du själv vill bli behandlad". Jag förstår grunden i uttrycket eller åtminstone tror jag mig förstå det. Att man ska behandla andra med respekt. Men sedan då? Mitt eget sätt att tänka om mig själv är grunden i hur jag tänker om andra, eftersom det är det som jag kan mest. Men är det så givet att andra vill ha samma saker av mig som jag vill ha av andra? T ex att man vill ha pussar, kramar, uppmuntrande ord när man är nere? Jag vill t ex hellre ha någon som säger till mig att ta tag i saker, är mer konkret. Alltså i stort sett ger mig en verbal smäll som får mig att vakna upp än att få förstående ord. Alltså tvärtemot vad många andra verkar vilja ha, jag vill ha något som andra tycker är höjden av okänslighet. . Men kan jag då naturligt ge de empatiyttringar som efterfrågas som är tvärtemot vad jag själv vill ha? Jag tycker inte att jag kan det.
Lite kort om två uttryck som jag tänkt på ett tag. För mig finns inga givna tolkningar.
Det första är "rak och ärlig". Generaliserat så anser många att politiker i allmänhet inte är raka och ärliga. Är de inte det? Med de förutsättningar de har. Alltså att de inte representerar bara sig själva utan främst ett parti. Att de är med i just det partiet för att de sympatiserar med vissa frågar, men andra tänker de egentligen tvärtemot men det kan de inte avslöja. Löntagare som t ex jobbar som försäljare på ett tobakstillverkande företag och samtidigt vill bekämpa det som han/hon säljer är egentligen inte heller ärlig.
Däremot skrivs det ofta i beskrivningar många gör av sig själva. Alltså att beskrivningen av sig själv som rak och ärlig. När jag läser det blir jag lite avvaktande mot den personen som beskriver sig så. . Hur ärlig och rak går det t ex att vara i det som skrivs i en blogg? Jag anser att det går att vara rak och ärlig, men det är så mycket som utlämnas och som fylls ut av läsarens tankar om hur personen är. Emellanåt blir det också rätt känsloladdat, negativt eller positivt, fast det mesta om personen egentligen är okänt. Är det då rakt och ärligt av läsaren att bygga upp en bild av en person man inte känner? Att demonisera eller idiolisera personen utifrån vad som kommer fram om den?
Nästa uttryck är "Behandla andra som du själv vill bli behandlad". Jag förstår grunden i uttrycket eller åtminstone tror jag mig förstå det. Att man ska behandla andra med respekt. Men sedan då? Mitt eget sätt att tänka om mig själv är grunden i hur jag tänker om andra, eftersom det är det som jag kan mest. Men är det så givet att andra vill ha samma saker av mig som jag vill ha av andra? T ex att man vill ha pussar, kramar, uppmuntrande ord när man är nere? Jag vill t ex hellre ha någon som säger till mig att ta tag i saker, är mer konkret. Alltså i stort sett ger mig en verbal smäll som får mig att vakna upp än att få förstående ord. Alltså tvärtemot vad många andra verkar vilja ha, jag vill ha något som andra tycker är höjden av okänslighet. . Men kan jag då naturligt ge de empatiyttringar som efterfrågas som är tvärtemot vad jag själv vill ha? Jag tycker inte att jag kan det.
Lite kort om två uttryck som jag tänkt på ett tag. För mig finns inga givna tolkningar.
info om hakank:s blogg
Jag undrade varför Håkans blogg, hakank, inte fungerade och ställde frågan.
Ifall någon mer än jag undrar varför, så är svaret att "internet gått sönder" hemma hos honom. Därför kan han inte läsa sina mail hemifrån och hans blogg och hemsida fungerar inte heller. Han hoppas vara igång som vanligt igen någon av de närmaste dagarna.
Ifall någon mer än jag undrar varför, så är svaret att "internet gått sönder" hemma hos honom. Därför kan han inte läsa sina mail hemifrån och hans blogg och hemsida fungerar inte heller. Han hoppas vara igång som vanligt igen någon av de närmaste dagarna.
Privatekonomisk kompetens
Återigen har jag på rätt så nära håll sett hur en ekonomisk kris kommer som en total överraskning. Nej, det handlar inte om ett indraget bidrag eller extra skatt som kommer från regeringen. Det handlar om att man inte har en aning om sina egna åtaganden, sina egna försäkringar osv.
En bra sak är att bestämma en dag om året, då man sätter sig ner och tar ut skilsmässor, bli missbrukare, separerar, dödar, försätter i konkurs, orsakar bränder, vattenskador, blir arbetslösa, sjuka och allt annat jobbigt ni kan komma på. Nu menar jag på ett papper, inte begå brott och hemskheter i verkligheten. Och det ska helst göras tillsammans med den eller de som ni har blandat er ekonomi med. Vill inte den/de andrar vara med, tycker jag det ska ses som en förstärkt anledning att ta kontroll.
En bra sak är att bestämma en dag om året, då man sätter sig ner och tar ut skilsmässor, bli missbrukare, separerar, dödar, försätter i konkurs, orsakar bränder, vattenskador, blir arbetslösa, sjuka och allt annat jobbigt ni kan komma på. Nu menar jag på ett papper, inte begå brott och hemskheter i verkligheten. Och det ska helst göras tillsammans med den eller de som ni har blandat er ekonomi med. Vill inte den/de andrar vara med, tycker jag det ska ses som en förstärkt anledning att ta kontroll.
Gå igenom allt, försäkringar, borgensåtaganden, bankhandlingar, renoveringsplaner osv.
Några saker som det är bra att ha koll på är:
Vem är förmånstagare på din försäkring, din nuvarande partner eller sambon du hade för 10 år sedan?
Ni som har en partner med företag eller har ett företag tillsammans. Vad händer vid en skilsmässa eller dödsfall, finns det kompanjonsavtal vad står det i det, , har du ett borgensåtagande, har du själv ett ekonomiskt ansvar t ex genom att vara med i ett handelsbolag eller ha en styrelsepost.. Vad innebär papperet du skrev på om att vara styrelsesuppleant om din partner avlider? Vad händer vid en konkurs? Hur mycket är ni ansvariga för personligen? Vad händer om den som arbetar i företaget blir sjuk för kortare eller längre tid, kan företaget överleva ändå? Får ni något från försäkringskassan? Vad innebär alla papper ni skrivit på gällande företaget?
Boendet, klarar ni en vattenskada? Är den rätt försäkrad? Kan ni bo kvar vid sjukdom, arbetslöshet om någon dör eller det blir skilsmässa?
Vad händer om din partner börjar missbruka? Har du kontroll på era tillgångar? Kan han/hon ta upp lån utan din vetskap? Vet du alltid vad papperen du skriver på som "bara är en formsak" innebär? Sakerna ni lagt i bankfacket, finns de kvar?
Några saker som det är bra att ha koll på är:
Vem är förmånstagare på din försäkring, din nuvarande partner eller sambon du hade för 10 år sedan?
Ni som har en partner med företag eller har ett företag tillsammans. Vad händer vid en skilsmässa eller dödsfall, finns det kompanjonsavtal vad står det i det, , har du ett borgensåtagande, har du själv ett ekonomiskt ansvar t ex genom att vara med i ett handelsbolag eller ha en styrelsepost.. Vad innebär papperet du skrev på om att vara styrelsesuppleant om din partner avlider? Vad händer vid en konkurs? Hur mycket är ni ansvariga för personligen? Vad händer om den som arbetar i företaget blir sjuk för kortare eller längre tid, kan företaget överleva ändå? Får ni något från försäkringskassan? Vad innebär alla papper ni skrivit på gällande företaget?
Boendet, klarar ni en vattenskada? Är den rätt försäkrad? Kan ni bo kvar vid sjukdom, arbetslöshet om någon dör eller det blir skilsmässa?
Vad händer om din partner börjar missbruka? Har du kontroll på era tillgångar? Kan han/hon ta upp lån utan din vetskap? Vet du alltid vad papperen du skriver på som "bara är en formsak" innebär? Sakerna ni lagt i bankfacket, finns de kvar?
Det ni inte vet! Ta reda på det, kontrollera alla papper, tro inte bara på muntliga ord. Ta experthjälp, se till att få egen kompetens.
Kontrollera om det går att få andra försäkringar, lån utan borgensåtaganden osv. Kanske dags att göra bodelning? Skriva samboavtal osv?
Separationer, dödsfall, konkurser, skadade lägenheter inträffar dagligen. Likaså upptäcks det inte sällan i samband med att den känslomässiga katastrofen är ett faktum också att den för med sig oväntat ekonomiskt trassel, vilka det ofta inte finns kraft att ta tag i då. En del av problemen har gått att förebygga.
Slutråd: Var aldrig ekonomiskt godtrogen, ifrågasätt, ta reda på, ompröva. Inte en gång utan regelbundet. Det handlar om ditt liv, ditt ansvar. Det är du själv som signerar papperen. Det är du själv som måste ha koll på och ta reda på om något går att förändra. Framför allt veta om vilken ekonomi ni egentligen har.
Lucia med vackert inre
I år ska Malmös Lucia röstas fram utan att vi vet hennes namn eller utseende. Det viktiga är hennes inre kvalitéter och hennes engagemang för Malmö.
Så skönt att kunna gå till sängs med ett bra samvete, att veta att jag för en gång skull inte är med och röstar på en hemsk skönhetstävling.
Men nu ljugar jag ju. Jag har aldrig röstat på Malmös Lucia.
I år kallas hon SMS-Lucia och nu funderar jag skarpt på om jag ska hålla mig till sanningen. Och det ska jag!
Jag bekänner utan omsvep. Jag tror inte att jag skickat ett enda sms sedan......jag kommer inte ihåg när. Hur många timmar har jag haft mobilen uppladdad och igång senaste två åren? Knappast mer än 10 timmar tror jag. Undrar om jag nu är stämplad som den mest mobilfientliga bloggaren? Jag har lite konkorrens där. Fast våra motiv är olika. En gång laddade jag upp mobilen just för att den personen skulle ringa, var nog den dagen jag hade mobilen igång längst. Fast det är över 1,5 år sedan. Jag använder inte ens mobilen som klocka. Fast jag har oftast inget armbandsur heller. Klockan vet jag vad den är ändå. Och nejdå, jag går inte omkring och frågar vad klockan är heller. Och ännu värre.... jag har två mobiler! Liksom jag har två digitalkameror som jag inte heller använder.
Nu vet jag att det heter att man "erkänner sina små avvikelser, för att kunna dölja de stora". Men jag har en intelligent omgivning så mina stora avvikelser har den redan upptäckt.
t
Så skönt att kunna gå till sängs med ett bra samvete, att veta att jag för en gång skull inte är med och röstar på en hemsk skönhetstävling.
Men nu ljugar jag ju. Jag har aldrig röstat på Malmös Lucia.
I år kallas hon SMS-Lucia och nu funderar jag skarpt på om jag ska hålla mig till sanningen. Och det ska jag!
Jag bekänner utan omsvep. Jag tror inte att jag skickat ett enda sms sedan......jag kommer inte ihåg när. Hur många timmar har jag haft mobilen uppladdad och igång senaste två åren? Knappast mer än 10 timmar tror jag. Undrar om jag nu är stämplad som den mest mobilfientliga bloggaren? Jag har lite konkorrens där. Fast våra motiv är olika. En gång laddade jag upp mobilen just för att den personen skulle ringa, var nog den dagen jag hade mobilen igång längst. Fast det är över 1,5 år sedan. Jag använder inte ens mobilen som klocka. Fast jag har oftast inget armbandsur heller. Klockan vet jag vad den är ändå. Och nejdå, jag går inte omkring och frågar vad klockan är heller. Och ännu värre.... jag har två mobiler! Liksom jag har två digitalkameror som jag inte heller använder.
Nu vet jag att det heter att man "erkänner sina små avvikelser, för att kunna dölja de stora". Men jag har en intelligent omgivning så mina stora avvikelser har den redan upptäckt.
t
Ringholm
Att Ringholm uttalat sig med viss känsla om poliser är väl knappast någon nyhet idag.
Erik på Framtidstanken har skrivit ett bra inlägg med tankar kring Ringholms uttalande.
Jag håller inte med Viskningar och Rop om att han ska avgå, däremot förvånas jag över Ringholms hårda språkbruk, men har kommit på att jag nog ligger efter där.
Själv tänker jag på att det ska finnas annat än Spelautomater bakom eventuella skynken, sådant som flyter. Fast jag tror att jag har fel där. Det förvaras nog i bilar. Spekulationer ska jag inte ägna mig åt, så jag slutar nu. Men jag kanske ska be att få kolla bakom skynken och i bakluckorna på bilar? Kanske skulle ge mig något att fantisera om, eller ge mig sömnlösa nätter....
Erik på Framtidstanken har skrivit ett bra inlägg med tankar kring Ringholms uttalande.
Jag håller inte med Viskningar och Rop om att han ska avgå, däremot förvånas jag över Ringholms hårda språkbruk, men har kommit på att jag nog ligger efter där.
Själv tänker jag på att det ska finnas annat än Spelautomater bakom eventuella skynken, sådant som flyter. Fast jag tror att jag har fel där. Det förvaras nog i bilar. Spekulationer ska jag inte ägna mig åt, så jag slutar nu. Men jag kanske ska be att få kolla bakom skynken och i bakluckorna på bilar? Kanske skulle ge mig något att fantisera om, eller ge mig sömnlösa nätter....
Omdömen om andra
Jag har här nedan skrivit 10 omdömen som jag har läst/hört fällas både på nätet och utanför om namngivna, icke närvarande personer, utan att någon direkt haft invändningar mot det. De som omskrivits / omtalats är t ex krönikörer, åklagare, kungligheter, politiker, skådespelare, medverkande i tv-program osv.
Totalt empatilös
Lever i en egen rosaskimrande värld
Dum som ett spån
Helt i avsaknad av hjärnceller
Måste fått sina känsloceller lobotomerade
Är så korkad så hon/han inte förtjänar något bemötande
Skulle aldrig klara att lämna barn på dagis varje morgon
Har nog inte fått något sex på länge
Borde få en dos lyckopiller för att få tyst på sin elaka tunga
Cynisk och känslokall
Olika varianter av ovanstående är inte så ovanliga omdömen. Var går gränsen när det är ok att skriva sådana saker? Finns det egentligen tillfällen när det är ok?
Ett exempel:En åklagare har ett fall där det blir ett domslut som sticker en del i ögonen, är det då en rimligt att dra slutsatsen att han/hon är cynisk och känslokall? Hur vet vi det? Egentligen vet väl vi som inte känner honom/henne inte ett dugg om personen? Vi kan resonera om hur rättsresonemangen går, men vad har personens känsloliv med det att göra? Ingenting enligt min mening.
Någon som skrivit något i stil med ovanstående om någon "vanlig bloggare" hade troligen fått en del motstånd, det hade räknats som personangrepp.
Men att fälla omdömen om de som skriver debattartiklar i tidningar, har sina bloggar i tidningar, har valt att ställa upp som politiker, där är det då ok att kritisera personerna i sig själva, inte bara det som de står för?
Parallellerna går att dra till mycket. Det är inte ok att säga till en bekantskap på t ex en tjejträff att "du saknar hjärnceller". Däremot går det att på samma träff fälla samma kommentar om någon kändis, som vi inte känner. Hade någon sagt det till någon sittande vid bordet, hade det hörts protester, däremot troligen inte när omdömet fälls om kändisen, som gjort något dumt. Kanske något som flera vid tjejträffsbordet också gjort.
Jag tycker att gränsdragningen är intressant. Att vissa är det tillåtet att skriva grovt om, andra ska behandlas med riktiga silkesvantar.
Totalt empatilös
Lever i en egen rosaskimrande värld
Dum som ett spån
Helt i avsaknad av hjärnceller
Måste fått sina känsloceller lobotomerade
Är så korkad så hon/han inte förtjänar något bemötande
Skulle aldrig klara att lämna barn på dagis varje morgon
Har nog inte fått något sex på länge
Borde få en dos lyckopiller för att få tyst på sin elaka tunga
Cynisk och känslokall
Olika varianter av ovanstående är inte så ovanliga omdömen. Var går gränsen när det är ok att skriva sådana saker? Finns det egentligen tillfällen när det är ok?
Ett exempel:En åklagare har ett fall där det blir ett domslut som sticker en del i ögonen, är det då en rimligt att dra slutsatsen att han/hon är cynisk och känslokall? Hur vet vi det? Egentligen vet väl vi som inte känner honom/henne inte ett dugg om personen? Vi kan resonera om hur rättsresonemangen går, men vad har personens känsloliv med det att göra? Ingenting enligt min mening.
Någon som skrivit något i stil med ovanstående om någon "vanlig bloggare" hade troligen fått en del motstånd, det hade räknats som personangrepp.
Men att fälla omdömen om de som skriver debattartiklar i tidningar, har sina bloggar i tidningar, har valt att ställa upp som politiker, där är det då ok att kritisera personerna i sig själva, inte bara det som de står för?
Parallellerna går att dra till mycket. Det är inte ok att säga till en bekantskap på t ex en tjejträff att "du saknar hjärnceller". Däremot går det att på samma träff fälla samma kommentar om någon kändis, som vi inte känner. Hade någon sagt det till någon sittande vid bordet, hade det hörts protester, däremot troligen inte när omdömet fälls om kändisen, som gjort något dumt. Kanske något som flera vid tjejträffsbordet också gjort.
Jag tycker att gränsdragningen är intressant. Att vissa är det tillåtet att skriva grovt om, andra ska behandlas med riktiga silkesvantar.
Skvaller!
Researcher skriver idag om en lysande kommentar skriven av Peter Willebrand. Ni får läsa kommentaren hos Researcher.
Med automatik kom jag på att jag vill skriva en skvallerpost.
Jag har pluggat med Peter Willebrand, från årskurs 5 till 9, plus ett år i lekis. Peter får idag betalt för att skriva, jag skriver gratis efter arbetstid. Gör det mig till en loser då?
Peter och jag hade sista platserna när det gällde handstilar på mellanstadiet. Tror vi var 25 i klassen och vi hade permanentplats på de två sista. Tror vi måste tillhöra de som är gladast för att vi slipper skriva för hand numera.
Undrar om det är tillåtet med sådana tävlingar idag. Att man radar upp den bästa till den sämsta på det sättet? Fast vi hade roligt i varje fall.
I sexan hade vi uppträde för föräldrarna en kväll. Vi gjord Karusellen och Peter var Hyland.
Undrar om inte Peter är en av de jag skulle kunna skvallra mest om.....fast jag är snäll och låter bli. Men det är bara snällt skvaller.
För övrigt dök det upp en gammal klasskompis från den tiden, som jag inte har någon kontakt med, på bloggen häromdagen, Maria hade sökt på något och kommit till min blogg. Kul!
Ps. Jag försökte kommentera hos Researcher, men jag skrev spamord. Trots att jag strök vad jag trodde var spamordet så hjälpte det inte.
Med automatik kom jag på att jag vill skriva en skvallerpost.
Jag har pluggat med Peter Willebrand, från årskurs 5 till 9, plus ett år i lekis. Peter får idag betalt för att skriva, jag skriver gratis efter arbetstid. Gör det mig till en loser då?
Peter och jag hade sista platserna när det gällde handstilar på mellanstadiet. Tror vi var 25 i klassen och vi hade permanentplats på de två sista. Tror vi måste tillhöra de som är gladast för att vi slipper skriva för hand numera.
Undrar om det är tillåtet med sådana tävlingar idag. Att man radar upp den bästa till den sämsta på det sättet? Fast vi hade roligt i varje fall.
I sexan hade vi uppträde för föräldrarna en kväll. Vi gjord Karusellen och Peter var Hyland.
Undrar om inte Peter är en av de jag skulle kunna skvallra mest om.....fast jag är snäll och låter bli. Men det är bara snällt skvaller.
För övrigt dök det upp en gammal klasskompis från den tiden, som jag inte har någon kontakt med, på bloggen häromdagen, Maria hade sökt på något och kommit till min blogg. Kul!
Ps. Jag försökte kommentera hos Researcher, men jag skrev spamord. Trots att jag strök vad jag trodde var spamordet så hjälpte det inte.
Polisen - att reagera på önskemål
Kommande helg kommer 24 extra poliser att fotpatrullera i Malmö. Syftet är att öka tryggheten i stan.
"I dagarna började också den särskilda rånkommissionens arbete.
– Det sker en kraftsamling både på utredningssidan och på den förebyggande sidan. Det är så här jag tror att både allmänheten, personalen och våra uppdragsgivare vill att vi ska arbeta – anpassa oss till var och när saker händer, säger länspolismästare Anders Danielsson. "
Just sådana insatser tycker jag är viktiga. Att jobba förebyggande, att visa att man tar det som många upplever som stora problem på allvar. För det är allvarligt när så många, unga som gamla, upplever ett så starkt obehag att vistas ute för att de avstår från vardagliga aktiviteter.
"I dagarna började också den särskilda rånkommissionens arbete.
– Det sker en kraftsamling både på utredningssidan och på den förebyggande sidan. Det är så här jag tror att både allmänheten, personalen och våra uppdragsgivare vill att vi ska arbeta – anpassa oss till var och när saker händer, säger länspolismästare Anders Danielsson. "
Just sådana insatser tycker jag är viktiga. Att jobba förebyggande, att visa att man tar det som många upplever som stora problem på allvar. För det är allvarligt när så många, unga som gamla, upplever ett så starkt obehag att vistas ute för att de avstår från vardagliga aktiviteter.
Bloggträff söndagen den 9:e oktober klockan 13.00
Håkan har nu lagt ut info om bloggträff på restaurang Athén i Malmö.
Anmälan och mer info kan ni läsa på hakank.blogg.
Anmälan och mer info kan ni läsa på hakank.blogg.
I trygghetens Sverige ska det ofarliga förbjudas
I trygghetens Sverige ska det ofarliga förbjudas är rubriken på ett debattinlägg i Dagens Nyheter av överläkaren David Eberhard.
Jag hittade artikellänken hos Haja, Även kommenterat av Infidel. Uppdatering 050915, även Framtidstanken har skrivit om Trygghetsnarkomani, med en något annorlunda vinkling.
Jag anser att det är en mycket stark debattartikel och jag håller med om det mesta som skrivs där, grundmässigt. För mig drar den än en gång tankarna till att vi väljer att se det som är sjukt hos både individer och samhälle, istället för att ta tillvara det friska, drivkrafterna, viljan som finns.
Ska ni läsa en debattartikeln den här månaden, tycker jag ni ska läsa den är, tror den är svår att konkurrera ut. Den kommer nog att skapa debatt, vilket jag tycker den ska göra också.
Nedanstående är ett utdrag som säger mycket, på ytterkanten. För mig handlar det om tilltro till människors egen förmåga till läkning, till att gå vidare. Att tro på att det går att gå vidare, fungera, trots ohyggliga erfarenheter. Livet fortsätter. Vi måste tro på oss själva och på andra.
För mig är trygghet att veta att jag kan klara mig själv, att jag kan anpassa mig, att jag inte är beroende av någon, att det finns människor som tror på mig och ställer krav på mig,.
Nu kommer utdraget från debattartikeln.
När allting brakar samman av en tsunami eller någon annan katastrof visar vi vår nationella handlingsförlamning samtidigt som vi för att hantera normalfenomen hittar på nya diagnoser. Efter andra världskriget tog Sverige emot ett stort antal flyktingar från koncentrationsläger. Det var människor som varit med om det värsta man kan tänka sig. Det var trots det människor som mycket snabbt anpassades till samhället och fungerade i arbetslivet. De förespeglades inte trygghet. De fick arbete och mat och lön och bostad. Men de fick ingen påklistrad diagnos som PTSD (post traumatiskt stressyndrom) och möttes inte av ett kravlöst samhälle.
Jag hittade artikellänken hos Haja, Även kommenterat av Infidel. Uppdatering 050915, även Framtidstanken har skrivit om Trygghetsnarkomani, med en något annorlunda vinkling.
Jag anser att det är en mycket stark debattartikel och jag håller med om det mesta som skrivs där, grundmässigt. För mig drar den än en gång tankarna till att vi väljer att se det som är sjukt hos både individer och samhälle, istället för att ta tillvara det friska, drivkrafterna, viljan som finns.
Ska ni läsa en debattartikeln den här månaden, tycker jag ni ska läsa den är, tror den är svår att konkurrera ut. Den kommer nog att skapa debatt, vilket jag tycker den ska göra också.
Nedanstående är ett utdrag som säger mycket, på ytterkanten. För mig handlar det om tilltro till människors egen förmåga till läkning, till att gå vidare. Att tro på att det går att gå vidare, fungera, trots ohyggliga erfarenheter. Livet fortsätter. Vi måste tro på oss själva och på andra.
För mig är trygghet att veta att jag kan klara mig själv, att jag kan anpassa mig, att jag inte är beroende av någon, att det finns människor som tror på mig och ställer krav på mig,.
Nu kommer utdraget från debattartikeln.
När allting brakar samman av en tsunami eller någon annan katastrof visar vi vår nationella handlingsförlamning samtidigt som vi för att hantera normalfenomen hittar på nya diagnoser. Efter andra världskriget tog Sverige emot ett stort antal flyktingar från koncentrationsläger. Det var människor som varit med om det värsta man kan tänka sig. Det var trots det människor som mycket snabbt anpassades till samhället och fungerade i arbetslivet. De förespeglades inte trygghet. De fick arbete och mat och lön och bostad. Men de fick ingen påklistrad diagnos som PTSD (post traumatiskt stressyndrom) och möttes inte av ett kravlöst samhälle.
Robinsondeltagare - ekonomiska överlevare
När Robinson är över så tycker jag att deltagarna ska få vara med i en ny programserie. En serie som visar hur de lever sitt vardagsliv, hur de klarar sig ekonomiskt. Flera av dem har intressanta taxerade inkomster. (Går inte att direktlänka, men klicka på bildspecialet.). Det är säkert rätt val av deltagare i Robinson för flera av dem är i varje fall ekonomiska överlevare.
Den taxerade inkomsten på deltagarna enligt Expressens uppgifter blir ungefär 11.000 före skatt i månaden.
Ps. Jag vet att taxerade inkomster kan vara låga av flera skäl. Tycker bara att det var en intressant koncentration åt de lägre hållet.
Den taxerade inkomsten på deltagarna enligt Expressens uppgifter blir ungefär 11.000 före skatt i månaden.
Ps. Jag vet att taxerade inkomster kan vara låga av flera skäl. Tycker bara att det var en intressant koncentration åt de lägre hållet.
Presentation av kategorin Tankar och visioner
Jag kommer i kategorin Tankar och Visioner att presenter just mina Tankar och visioner.
Det kommer att handla om både små och större saker. Presenterade i korta inlägg, med oregelbundna intervaller.
Syftet är att presentera mina tankar, det handlar inte om partipolitik, inte heller om blockpolitik. Utan just sådant som jag tycker är bra och kan utvecklas och bli bättre, sådant som jag tycker är dåligt som kan bli bättre, sådant som jag tycker kan försvinna helt.
Det som skrivs är helt ur min egen, dvs en amatörs synvinkel. Jag har ingen utbildning, ingen examen i det jag skriver om. Utan jag skriver som den vanliga medborgare som jag är.
Jag är mycket medveten om att följderna av förändringar, idéer osv inte går att förutse. Jag vet att jag inte heller kommer att kunna lägga upp en budget för att genomföra förändringarna. Jag har självklart inte heller någon total helhetssyn på det jag skriver om, t ex kan jag inte förutse följderna av vad som kan hända om förändringar genomförs.
Min avsikt är inte att trampa på någon, göra någon illa med det jag skriver, men förslagen kommer inte att gynna alla, inte tilltala alla.
Syftet med kategorin är mycket enkelt, att ha roligt. Jag gillar att presentera tankar och idéer. Jag uppskattar också att få kommentarer, både positiva och negativa är välkomna.
Det kommer att handla om både små och större saker. Presenterade i korta inlägg, med oregelbundna intervaller.
Syftet är att presentera mina tankar, det handlar inte om partipolitik, inte heller om blockpolitik. Utan just sådant som jag tycker är bra och kan utvecklas och bli bättre, sådant som jag tycker är dåligt som kan bli bättre, sådant som jag tycker kan försvinna helt.
Det som skrivs är helt ur min egen, dvs en amatörs synvinkel. Jag har ingen utbildning, ingen examen i det jag skriver om. Utan jag skriver som den vanliga medborgare som jag är.
Jag är mycket medveten om att följderna av förändringar, idéer osv inte går att förutse. Jag vet att jag inte heller kommer att kunna lägga upp en budget för att genomföra förändringarna. Jag har självklart inte heller någon total helhetssyn på det jag skriver om, t ex kan jag inte förutse följderna av vad som kan hända om förändringar genomförs.
Min avsikt är inte att trampa på någon, göra någon illa med det jag skriver, men förslagen kommer inte att gynna alla, inte tilltala alla.
Syftet med kategorin är mycket enkelt, att ha roligt. Jag gillar att presentera tankar och idéer. Jag uppskattar också att få kommentarer, både positiva och negativa är välkomna.
Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra av Liza Marklund och Lotta Snickare
Bokens titel är en översatt mening som Madeleine Albright sagt.
Boken är uppdelad i tre delar. Del 1 beskriver hur pojkar och flickor behandlas olika. Del 2 visar hur bardomens värderingar och uppfostran fortsätter att prägla oss. Del 3 talar om du ska klara dig i manssamhället.
Del 1 och del 2 upplevde jag som ytliga, som jag läst det förr, inget nytt. Något att läsa som en påminnelse, repetition.
Det var först i del tre som jag tyckte att boken lyfte. Att beskriva olika sätt att klara sig bra som minröjare, tyckte jag var kul. Exemplen var bra och tydliga.
Som vanligt tror jag inte att boken når fram till dem som skulle ha mest behållning av att läsa dem. De som håller fast i de stereotypa beskrivningar av man-kvinnor. Som hävdar att kvinnor väljer att ta hand om hemmet och att det är något medfött osv. Vilket är synd. Just den här boken skulle passa utmärkt till dem. Den tar ett fåtal timmar att läsa, enkelt språk, går att le åt en del, många igenkännande exempel.
Tycker att det är en bok som borde delas ut på arbetsplatser, i skolor med flera ställen. Just för att den är så enkel att läsa, borde den kunna hjälpa till med att få ihop ögonen på hur det egentligen ser ut.
Boken är uppdelad i tre delar. Del 1 beskriver hur pojkar och flickor behandlas olika. Del 2 visar hur bardomens värderingar och uppfostran fortsätter att prägla oss. Del 3 talar om du ska klara dig i manssamhället.
Del 1 och del 2 upplevde jag som ytliga, som jag läst det förr, inget nytt. Något att läsa som en påminnelse, repetition.
Det var först i del tre som jag tyckte att boken lyfte. Att beskriva olika sätt att klara sig bra som minröjare, tyckte jag var kul. Exemplen var bra och tydliga.
Som vanligt tror jag inte att boken når fram till dem som skulle ha mest behållning av att läsa dem. De som håller fast i de stereotypa beskrivningar av man-kvinnor. Som hävdar att kvinnor väljer att ta hand om hemmet och att det är något medfött osv. Vilket är synd. Just den här boken skulle passa utmärkt till dem. Den tar ett fåtal timmar att läsa, enkelt språk, går att le åt en del, många igenkännande exempel.
Tycker att det är en bok som borde delas ut på arbetsplatser, i skolor med flera ställen. Just för att den är så enkel att läsa, borde den kunna hjälpa till med att få ihop ögonen på hur det egentligen ser ut.
Kosmetikatankar
Jag har länge fascinerats av hur stor marknaden av kosmetika verkar vara. Ytorna som sminket breder ut sig på är stora, mycket stora. Tänk bara på Åhléns som har nästan ett våningsplan med bara sådant. Vi har flera Matas som på stora ytor i stort sett bara säljer hudprodukter och kosmetika. Flera småaffärer. Sedan kedjorna Body Shop, Nectar, Face med flera.
Med tanke på att produkterna är små och kosmetikaförsäljningsytorna ihopräknat antar ytor som börjar likna utställningslokaler för bilar som är till försäljning, så måste det säljas väldigt många produkter.
Undrar hur mycket av det som säljs som används till det är slut och hur mycket som kastas innan.
Undrar hur en momshöjning skulle påverka försäljningen.
Med tanke på att produkterna är små och kosmetikaförsäljningsytorna ihopräknat antar ytor som börjar likna utställningslokaler för bilar som är till försäljning, så måste det säljas väldigt många produkter.
Undrar hur mycket av det som säljs som används till det är slut och hur mycket som kastas innan.
Undrar hur en momshöjning skulle påverka försäljningen.
Allt om män har jag lärt mig av min hund av Clare Staples
Det är lättast att ge ett säkert omdöme om en bok som inte är läst av den som ger omdömet. Så det gör jag här. Inspiration är hämtad i Expressen.
Eftersom jag är hundlös så vet jag bara det om hundar som andra delat med sig av och som jag läst. Eftersom jag är evighetssingel så gäller i stort sett samma sak om män.
Om sådant, uppfostra en man, vet jag inte så mycket, men det verkar inte kul! Mina kommentarer är med kursiv stil.
Varför ska man lova att ringa? Det gör man väl för att man vill? Besöka romantiska platser: Romantiska platser är stillsamma och tråkiga. Betala när vi går ut. Det vill jag göra själv.
Vackra män är aldrig några bra kap: Klart de är, vackerhet är inte pestsmittat.
Om han gör något du inte gillar, dra dig tillbaka, svara inte på hans telefonsamtal, sms och träffa honom inte. Hur ska han då kunna göra något jag gillar?
Eftersom jag är hundlös så vet jag bara det om hundar som andra delat med sig av och som jag läst. Eftersom jag är evighetssingel så gäller i stort sett samma sak om män.
Om sådant, uppfostra en man, vet jag inte så mycket, men det verkar inte kul! Mina kommentarer är med kursiv stil.
Varför ska man lova att ringa? Det gör man väl för att man vill? Besöka romantiska platser: Romantiska platser är stillsamma och tråkiga. Betala när vi går ut. Det vill jag göra själv.
Vackra män är aldrig några bra kap: Klart de är, vackerhet är inte pestsmittat.
Om han gör något du inte gillar, dra dig tillbaka, svara inte på hans telefonsamtal, sms och träffa honom inte. Hur ska han då kunna göra något jag gillar?
Om du får tag på någon som är villig att lära så kommer han att vara som lera i dina händer. Jag tänker på en lergök eller att jag får smutsiga händer. Jag vill ha en man, ingen formbar lerklump.
Om du ger honom utrymme utan att ifrågasätta kmmer han att vilja ha motsatsen. Utrymme tar man vad man behöver, om han inte vill ha något utrymme, så får ju inte jag heller något.
Föredrar absolut en ouppfostrad man, kanske för att jag är en ouppfostrad kvinna när det gäller sådant här?
Finns det böcker i hur kvinnor uppfostras också?
För att inte mansinslaget i det här inlägget ska. bli alltför stort så rekommenderar jag er att läsa Mitt Aktuellts bloggtext idag om Kvinnor som vågar....vara kvinnor.
(Böcker som jag har läst kommenteras med mycket långa intervaller i min bokblogg)
(Böcker som jag har läst kommenteras med mycket långa intervaller i min bokblogg)
Kreativitet - bloggtips
Vid den näst senaste bloggarträffen, 14:e augusti, så pratade vi bland annat om kreativitet. En övning som handlade om att skriva en text på max 50 ord alternativt en svårare variant var på precis 50 ord.
Nu finns det en blogg, 50 ord och en bild, som precenterar en bild och en text på max 50 ord.
Något att testa?
Nu finns det en blogg, 50 ord och en bild, som precenterar en bild och en text på max 50 ord.
Något att testa?
Bloggarlunch - så här såg vi ut.
Henrik och Håkan när de lyssnar. En engagerat lyssnande. Den andra djupt lyssnande.
Åsk och Åsa. Den fösta gillar att bli fotograferad, den andra mer avvaktande.
Fotograf Åsk och bilderna publiceras efter uttalat skriftligt tillstånd.
Uppdatering 050906: För er som vill se oss på mycket nära håll rekommenderas ett besök hos Henrik. Förutom närbilder så är texterna något mer privata också.
Bloggarlunch
Idag var det bloggarlunch på Ankara. Först var jag alldeles ensam, rätt så snabbt så blev vi två, sedan hann vi äta, både en gång och påfyllning från buffén, då blev vi tre. Och så dröjde det ett tag till och så var vi fyra.
Mycket pratande som vanligt. Bloggar, bloggsamlingar, böcker, mat, om det saknas svenska whiskysidor med mera.
Det var en kort sammanfattning. Som vanligt ser jag fram emot och hänvisar till hakank:s sammanfattning så småningom.
Mycket pratande som vanligt. Bloggar, bloggsamlingar, böcker, mat, om det saknas svenska whiskysidor med mera.
Det var en kort sammanfattning. Som vanligt ser jag fram emot och hänvisar till hakank:s sammanfattning så småningom.
Bloggarna ökar politikerföraktet?
Även Bejconpire har skrivit ett inlägg om de politiska bloggarna, Valbloggens moralpredikning stinker.
Jag tycker den skriver i liknande banor som Frihetens Vingar gjorde i sin bloggpost den 15:e augusti, Politik är pajkastning där störst paj vinner.(hittar ingen direklänk) och min bloggpost, Gnälligt och negativt.
Jag tror fortfarande inte att bloggarna kommer att påverka valet i någon större utsträckning och är djupt tacksam för det. Däremot tror jag att det finns en risk att politikerföraktet ökar. När flera som valt att engagera sig och anser sig ha ett politiskt budskap att föra fram, dels emellanåt skriver dåligt underbyggda inlägg och dels kryddar dem med så mycket skitsnack om motparten så tycker jag i varje fall jag att deras förtroendekapital förbrukas oerhört snabbt. För mig är det ett antal som känns förbrukade redan nu, trots att det är ett år kvar till valet. Några av aktivaste politiska bloggarna kan jag till och med tänka mig är gynnsamma för motparten.
Ps. Ovanstående riktar sig inte till varken höger eller vänstersidan, utan är allmänt skrivet.
Jag tycker den skriver i liknande banor som Frihetens Vingar gjorde i sin bloggpost den 15:e augusti, Politik är pajkastning där störst paj vinner.(hittar ingen direklänk) och min bloggpost, Gnälligt och negativt.
Jag tror fortfarande inte att bloggarna kommer att påverka valet i någon större utsträckning och är djupt tacksam för det. Däremot tror jag att det finns en risk att politikerföraktet ökar. När flera som valt att engagera sig och anser sig ha ett politiskt budskap att föra fram, dels emellanåt skriver dåligt underbyggda inlägg och dels kryddar dem med så mycket skitsnack om motparten så tycker jag i varje fall jag att deras förtroendekapital förbrukas oerhört snabbt. För mig är det ett antal som känns förbrukade redan nu, trots att det är ett år kvar till valet. Några av aktivaste politiska bloggarna kan jag till och med tänka mig är gynnsamma för motparten.
Ps. Ovanstående riktar sig inte till varken höger eller vänstersidan, utan är allmänt skrivet.
Bookcrossing
Jag läste hos Eva-Lena i Rullen 28:e augusti om BookCrossing.
Jag har aldrig hört talas om det innan, men i korthet går det ut på skriva ett meddelande med "instruktioner" på boken och sedan lägga den någonstans där någon annan kan plocka upp den. Den som tar hand om boken ska sedan gå till BookCrossing och meddela vad som händer med boken.
Idén tycker jag är kul. Ska testa någon gång.
En sak som slår mig direkt är att jag undrar hur många som har viljan att gå in på en engelskspråkig sida, kolla instruktionerna och skriva något. För mig och andra som är dagliga internetanvändare är det en sak. Men hur stor är sannolikheten att en person som tar en bok någonstans tycker det är intressant och enkelt att göra det? Jag skulle gissa på mindre än 50%. Vad tror ni som läser här?
Jag har aldrig hört talas om det innan, men i korthet går det ut på skriva ett meddelande med "instruktioner" på boken och sedan lägga den någonstans där någon annan kan plocka upp den. Den som tar hand om boken ska sedan gå till BookCrossing och meddela vad som händer med boken.
Idén tycker jag är kul. Ska testa någon gång.
En sak som slår mig direkt är att jag undrar hur många som har viljan att gå in på en engelskspråkig sida, kolla instruktionerna och skriva något. För mig och andra som är dagliga internetanvändare är det en sak. Men hur stor är sannolikheten att en person som tar en bok någonstans tycker det är intressant och enkelt att göra det? Jag skulle gissa på mindre än 50%. Vad tror ni som läser här?
Censurerad blogg
AdLand har 30.000 besökare om dagen, vilket är ett mycket högt besökarantal. Mycket högre än vad mediabloggarna uppger att de har
Flera av mediabloggarna har daglig reklamplats på de största tidningarnas nätupplagor.
AdLand är i stället spärrat av ett välkänt företag, Norton. Jag använder Norton. När Åsk skriver sitt namn och länken till AdLand är det blankt. Helt blankt, finns inget. Censurerat. Norton blockerar tydligen ordet Ad. Men inte konsekvent.
Åsk skriver här intressant om hur olika det fungerar. Går det att köpa sig fri som företag?
Ps. Jag vet att jag kan plocka bort spärrarna, så jag behöver inga instruktioner till det.
Ps2: När jag uppdaterar det här och ser hur det ser ut så börjar posten med har, AdLand finns alltså inte. Lika som att ordet här där jag lagt länken är borta. Det finns alltså inte alls, inga mellanrum, utan den övriga texten skrivs bara över.
Flera av mediabloggarna har daglig reklamplats på de största tidningarnas nätupplagor.
AdLand är i stället spärrat av ett välkänt företag, Norton. Jag använder Norton. När Åsk skriver sitt namn och länken till AdLand är det blankt. Helt blankt, finns inget. Censurerat. Norton blockerar tydligen ordet Ad. Men inte konsekvent.
Åsk skriver här intressant om hur olika det fungerar. Går det att köpa sig fri som företag?
Ps. Jag vet att jag kan plocka bort spärrarna, så jag behöver inga instruktioner till det.
Ps2: När jag uppdaterar det här och ser hur det ser ut så börjar posten med har, AdLand finns alltså inte. Lika som att ordet här där jag lagt länken är borta. Det finns alltså inte alls, inga mellanrum, utan den övriga texten skrivs bara över.
Turning Torso med H&M logga
Nu lovar jag att inte skriva mer om Turning Torso på länge.
Idag när jag sett den har jag försökt tänka mig en stor H&M logga på den efter att jag sett löpsedeln till Kvällsposten. Obekräftat så har Stefan Persson visat intresse för att köpa hela huset. För vissa räcker det inte med att hyra. 1,7 miljarder ska det obekräftade budet ha varit. Häftigt att kunna köpa för ett sådant pris, ännu häftigare är det att som HSB tacka nej till det.
Fast det hade varit fräckt med en stor logga på huset.
Idag när jag sett den har jag försökt tänka mig en stor H&M logga på den efter att jag sett löpsedeln till Kvällsposten. Obekräftat så har Stefan Persson visat intresse för att köpa hela huset. För vissa räcker det inte med att hyra. 1,7 miljarder ska det obekräftade budet ha varit. Häftigt att kunna köpa för ett sådant pris, ännu häftigare är det att som HSB tacka nej till det.
Fast det hade varit fräckt med en stor logga på huset.
Hemlig kod i artikel?
I mitt inlägg här nedanför om Turning Torso fick jag en länk från Erk på Framtidstanken.
Länken handlar om att det i krönikan av Mikael Bergstrand som jag länkade till här i mitt Turning Torso inlägg skulle finnas en hemlig kod.
Läs Jimmy Wilhelmssons bloggpost "Hemliga koder i Sydsvenskan" på Informatören och se om ni håller med om att det är en hemlig kod.
Länken handlar om att det i krönikan av Mikael Bergstrand som jag länkade till här i mitt Turning Torso inlägg skulle finnas en hemlig kod.
Läs Jimmy Wilhelmssons bloggpost "Hemliga koder i Sydsvenskan" på Informatören och se om ni håller med om att det är en hemlig kod.
Jag behöver övertydlighet för att få ihop sådant och ändå ser jag dem oftast inte.