Moraliska frågor - dömda politiker
Får en politiker vara en brottsling, dömas till villkorlig dom och dagsböter? Politikern jag tänker på är Marie Carlshamre.
Att företagare går i konkurs med skulder både till staten och till andra intressenter händer. Mer sällsynt är att det blir en dom om brottslighet, som det blev när det gäller Marie Carlshamre.
Var går då gränsen för vad en politiker får göra? Jag tycker politiker ska vara ett tvärsnitt av befolkningen, en del av befolkningen är kriminella. Alltså borde det väl då också finnas utrymme för att några kriminella ska vara politiker. En villkorlig dom ger ju möjlighet till att fortsätta arbeta. Dagsböter betalas och sedan är det över.
Så, vad är det för politiker vi vill ha?
Jag tycker att Marie Carlshamre ska avgå som politiker, just för att inte skada partiet hon är satt att representera. Å andra sidan tycker jag hon ska fortsätta att jobba, just för att visa att det finns en del brottslingar som jobbar på och visa att de existerar. Frågan är väl om hon är intresserad att jobba som ett bevis för att kriminella och politiker är som vanliga människor.
Undrar vad andra som läser tycker...
Ps. Jag är väl medveten om att domen inte vunnit laga kraft och att hon kan gå fri i en högre distans. Blir det så tycker jag att hon ska jobba kvar. I det här blogginlägget utgår jag från att domen står fast.
Jag tror att alla redan känner till att det finns kriminella, och att vi inte behöver kriminella politiker av den anledningen.
Om vi spinner vidare på dina tankegångar kanske vi teoretiskt sett även skulle ha kriminella av olika grader och inom olika genrer också? ;=)
Väljer man politiker så vill man förstås ha dem man tror kan påverka samhället i en positiv riktning (och vad det innebär kan ju vara olika). För den som tror att kriminella över lag kan göra det, är det förstås rätt val. Men själv skulle jag inte rösta på en sådan person.
Just detta är, tycker jag, demokratins stora nackdel; opinionen.
Det är självklart att det beror på vad personen har gjort, vilka uppdrag som personen kan fortsätta med. Man kan ju inte fortsätta att vara kirurg efter att man har styckmördat, men nog borde man kunna vara politiker efter att ha parkerat fel.
Eller borde vara. Det olustiga är ju godtyckligheten.
Undrar över "inte skada partiet". Hur gör hon det? Det är partiet som är rädda för vad opionionen ska tycka! Tror jag.
Eva-Lena: Klart att vi vet att det finns kriminella människor, men det finns också kriminella som vi inte alltid vet är kriminella. Man säger ju att politiker ska vara ett tvärsnitt av befolkningen, då ska ju också brottslingar vara med. Att dömas till villkorligt innebär att man har möjlighet att fortsätta ett vardagsliv, ska då ett politiskt uppdrag vara omöjligt?
Jag hade inte heller röstat på henne. Frågan är om det någonstans finns någon, politiker eller ännu inte politker, som jag skulle vilja rösta på. Det är färre och färre som jag känner någon sympati och samhörighet med.
Desirée: Just det, gränsdragningen är svår. Här anser hon inte heller att hon har så stort ansvar i att det gick fel, vilket jag snarare ser som en nackdel än en fördel. Om hon överlåtit bokföringsansvaret till honom så är hon rätt naiv eftersom hon ändå har samma ansvar. Undrar om jag inte hellre röstar på en kriminell politiker än en som jag tycker är naiv. Naivitet och godtrogenhet är en av de egenskaper jag anser minst förtroendeingivande.
Monica: Tror jag också. Men då skadar hon väl partiet genom att ge opinionen något att bita i? Frågan är om det finns så många moraliskt oantastliga som behövs för att fylla partistyrelser och riksdag....
Problemet är en trovärdighetsfråga. Den som demokratiskt är med och stiftar lagar bör inte kunna misstänkas ha ett egenintresse i lagen. Dessutom blir det besvärligt om politiker behandlas annorlunda pga av sin ställning, så blir det också ett trovärdighetsproblem.
Louise: Jag tycker också att det har mindre trovärdighet om man är döms för brott. Speciellt om personen på något sätt är delaktig i att kunna fatta beslut som kan påverka det egna straffet. Runt om på arbetsplatser jobbar det människor som är dömda för det ena eller det andra, de sitter i styrelser osv. Politik är inte ett vanligt jobb, men ändå så tycker jag inte det är givet att sparka ut människor för det. Trots allt är de fler som stiftar lagar än en person. Men undrar vilka partier som vågar ta risken att ha dömda personer som framträdande inom olika områden.