Henning Mankell och spånskriverier
Jag var i Warszawa några dagar i maj. Där var vi bland annat på en restaurang. Vid bordet framför satt en man med sällskap. Det var Henning Mankell. Jag kände inte igen honom, men de flesta i mitt sällskap gjorde det. Oavsett om de läst något av honom eller inte. Jag funderade på om jag någonsin sett honom på tv, jag tror inte det. Någon bild av honom har jag sett, men tror aldrig att jag sett honom i rörelse.
Och varför skullde jag känna igen honom, när jag inte känner igen vare sig arbetskollegor, kurskompisar, grannar osv när jag träffar dem på "fel" ställe?
Känna igen är en svag sida hos mig, däremot brukar jag komma ihåg vad de pratar om, vad deras hundar heter osv.
Fast fick jag välja hade jag nog föredragit att känna igen människor, eller förresten nej det är nog bättre att komma ihåg vad de gör osv. Jag kan inte bestämma mig här. Vad är bäst, egentligen?
Något mer som inte kan bestämma sig är vädret. Jag har varit ute och vände hem när himlen blev riktigt svart. Nu är den blå åt ena hållet från min lägenhet och svart från andra hållet. Nackdelen med en genomgående lägenhet. Inget bra beslutsunderlag. Fast nu ska jag gå ut oavsett väder.
Varför har jag just idag lust att överlåta åt vädret att bestämma vad jag ska göra? Det brukar jag inte göra. Sällsynt slö lördag idag, fortsättningen på en slö fredagkväll.
Jag är dålig överlag på att känna igen kändisar, kanske för att jag är ganska ointresserade av dem. Men Mankell skulle jag nog ha känt igen efter att ha sett så många fotografier på honom. Jag hade nog, om läge funnits, gått fram och tackat honom för många fina läsupplevelser.
Annica
Annica: Jag har också läst en del av Mankell och gillat det jag läst. Ändå tror jag inte jag sett så många bilder av honom. Har funderat på hur många författare jag läst böcker av som jag kan se framför mig. Det är inte många! Den jag först kom att tänka på är Jan Guillou, men det är nog mer som programledare än som författare..
Usch, behöver nog gå kurs i igenkänningsteknik. :)