Mat
Jag kan börja med att berätta att min nya spis inte slits speciellt mycket. Det är flera veckor sedan den användes.
Jag har varit en vecka på Malta. Där fanns det självklart också mat. En specialitet var kanin. Spaghetti med kaninsås, pizza med kaninkött. Är det någon som känner sig frestad? Jag äter inte kött så ofta, men kanin är bland det sista jag skulle kunna äta.
Något annat jag aldrig erbjudits men nog också skulle ha svårt för är Älgmulesoppa. Jag skulle gärna vilja se en bild på den, för jag kan inte föreställa mig hur den ser ut. Enda gången jag hört om den soppan är när jag läste Levande Historia av Hillary Rodham Clinton. På en middag i Kreml med Jeltsin, nedanstående taget ur boken sidan 470.
"Här har du det, Hillary, något extra gott till dig" sa Boris och flinade medan han sniffade på den stickande ångan. "Mmmmm, utsökt!"
"Vad är det ", frågade jag och tog upp skeden.
Han gjorde en konstpaus. "Älgmule!"
Och mycket riktigt, i den mörka buljongen flöt min egen ranson av älgmule omkring. De géleaktiga klumparna liknade gummisnoddar som förlorat sin elasticitet och jag skyfflade runt dem i skålen tills kyparen tog ut dem.Faktiskt så är det älgmulesoppan som jag kommer ihåg bäst nu när det gått något år sedan jag läste boken. En läsvärd bok som jag kan rekommendera.
En del anser inte att rostat bröd är mat, jag anser att eftersom det är tugg- och sväljbart så är det mat. Fast jag har hittills oftare blivit hungrigare än mätt av rostat bröd. I varje fall så ända sedan jag såg filmen Benny och June för en massa år sedan så har jag undrat om det blir bra om jag rostar bröd med strykjärnet. Någon gång ska jag prova. Visst kan film inspirera, men för mig tar det ibland lång tid från att jag inspireras till att jag verkligen gör något.
klart att rostat bröd är mat, precis som mackor kan vara en stor del av ens dagliga kost...och jag lever ju..eller...ja...iallafall ;)
Jag var ju på Malta och jag åt deras andra specialitet som är en köttfärsrätt (kommer inte ihåg namnet). Jag tyckte inte det var så speciellt, men det beror säkert också på vilken restaurant man äter på...
Jag åt aldrig kaningrytan som är deras andra specialitet. Jag kan mycket väl tänka mig och har ätit kanin tidigare. Kanin är faktiskt himla gott. Det är mört kött med svag viltsmak. Att man sedan har svårt att äta upp sin mysig kramkompis det är ju en helt annan sak.
Om man äter gris eller annat kött borde man också kunna äta kanin. Grisar kan också vara mysiga...
Anna: Det här med att rostat bröd inte är mat var en diskussion som några hade på en arbetsplats jag jobbade på förut. Några anställda på kontoret åt vit formfranska med marmelad på både på fikarasterna och till lunch. Någon räknade ut näringsvärdet på det och tyckte inte att det var mat. Mackor går ju att få in lika mycket näring på som vilken måltid som helst. (Jag har försökt kommentera hos dig några gånger, men jag lyckas inte.)
Bengt: Jag har varit på Malta innan och vad jag kommer ihåg så var det inte lika mycket "kanin" då, som nu. Kaningryta låter ok för mig, men spaghetti med kaninsås och kanin på pizza tycker jag inte känns rätt.
Jag väljer överhuvudtaget sällan att äta kött. De gånger jag gör det är det fisk eller skaldjur, möjligtvis anka eller kalkon kan jag ta någon gång. Enda gångerna jag äter "riktigt" kött är när jag blir bjuden på mat. Hittills har ingen bjudit på kanin.
Lamm är väl i så fall väldigt mysiga djur...
Hmm, kanin är gott! Äts mycket också i Italien. Liksom komage! Fast det gillar jag inte.
Susanne: Måste jag välja så äter jag hellre kanin än komage. Fast jag avstår helst från båda.