Åsas anteckningar

Idag var det återigen en lista på godkända respektive riktigt underkända restauranger i tidningen. Listan säger inte så mycket egentligen, det är smårestauranger med under 4 årsanställda som granskats den här gången.  Restaurangerna där jag brukar äta finns inte med på listan. Innebär det då att de har fler anställda eller tillhör de mellansnuskavdelningen som inte namnges? De flesta namn känner jag inte igen, två av de "sämre" restaurangerna har jag ätit på senaste året. Ett pizzeria-pastaställe i stan som jag slängt i mig mat någon kväll, det andra en uteservering vid Möllevångstorget där jag ätit en gång i somras. Där höll jag mig till uteserveringen och såg inget av insidan. 

Så över från matsnusk till grad av vegatarism. När jag var tonåren åt jag inte alls kött, fisk eller skaldjur. När jag var 16 flyttade jag hemifrån. Då odlade jag bland annat groddar som jag sköljde på morgonen, när jag kom hem från skolan och innan jag gick och la mig. Då var jag väldigt noggrann med att det inte skulle vara kött i något alls. Så flyttade jag till Malmö när jag var 19 nästan 20. Då förändrades det. Först började jag med skaldjur vid festligare tillfällen, sedan blev det fisk, sedan blev det kyckling vid något tillfällle. Nu äter jag inte kött till vardags. På lunchen är det nästan alltid vegetariskt, varvat med fisk någon enstaka gång. Däremot äter jag kött till jul och andra tillfällen.  Det enda jag inte äter nu är blodiga biffar, det vill jag inte ens se. Minns en av få nyårsaftnar som jag varit ute på. Vi hade beställt nyårsmenyn på Etage.Då hade jag inte ätit kött på många, många år. Jag skar i tournadon och blodet började rinna. Den varmrätten bestod bara av potatisskivor för mig.

Jag har aldrig kallat mig för vegetarian. På den tiden det var sant så sa jag att jag bara att jag inte äter kött. Nu säger jag att jag bara äter kött ibland. Jag gillar inte ordet vegetarian. För mig har det en laddning på något sätt. Det är ett ställningstagande för något eller emot något, som jag inte kan definiera. Nu skulle det ju vara en  uppenbar lögn om jag sa att jag var vegetarian.

I varje fall så har jag helt ovetenskapligt funderat på om inte de som säger sig vara vegetarianer äter mer godis än genomsnittet? Min helt statistiskt obevisbara iakttagelse av vegetarianer i min omgivning har gett mig uppgiften att de gärna vill ha smågodis. Kanske för att kompensera köttbristen med slakteriavfallet i smågodis. Om man låter kroppen leva sitt eget liv så ska vi väl om vi är friska söka oss till sådant som vi behöver? Då kanske vi behöver godis när vi inte äter kött? Ett annat alternativ är att de som inte äter kött inte blir mätta eller så är min undersökning helt fel.

Jag ska uppdatera, ta bort och lägga till länkar. Men jag har inte bestämt riktigt hur jag ska ha det än. Lite fånigt så tycker jag att det är svårt med länkningen. Det blir väldigt många om jag ska ta med alla jag läser, men jag tänkte i varje fall uppdatera med de som jag läser ofta. Blir nog till helgen tror jag. Tiden bara flyger iväg nu.